skip to Main Content

Radar är ett forskande kontor med täta kopplingar till det utsträckta forskningssamhället – olika universitet, högskolor och forskningsinstitut. Bland annat är vi verksamma på Chalmers arkitektutbildning, vid utbildningen av statsvetare och fastighetsförvaltare vid Högskolan i Halmstad och vid flera utbildningar vid Göteborgs universitet, bl.a. av geografer och kulturvetare. Sedan 2018 är vi också engagerade i två FoU-plattformar vid Chalmers: Centrum för boendets arkitektur (CBA) och Centrum för management i byggsektorn (CMB).

Radar har de senaste åren samverkat forskningsmässigt med Malmö Högskola och Mistra Urban Futures i Göteborg och ingår i kunskapande nätverk med bl.a. RISE (f.d. SP).

Forskningsprofil

Kontorets forskningsprofil handlar i första hand om kunskapande relationer i planering, stadsbyggnad och stadsliv och tidigare projekt har bl.a. handlat om komplexitet i utveckling av stationssamhällen; om sociala innovationer i urbana miljöer i en Europeiskt jämförande kontext och om Göteborgs utveckling i det regionala sammanhanget. Just nu utvecklas, tillsammans med bl.a. Urbanivation, RISE och Malmö Högskola utgångspunkter och metoder för Evidensbaserad stadsutveckling.

För oss bedrivs stadsutvecklande verksamheter på ett vetenskapligt ramverk och vi skapar egna empiriska underlag i form av mätningar, olika former av intervjustudier, mediaslagningar och liknande i de flesta av våra uppdrag.

Publika sammanhang

Vi syns också i flera publika sammanhang via föredrag, stadsvandringar och paneldebatter. Under verksamhetsåret har vi bl.a. varit med vid panel om stadsutveckling på Bokmässan i Göteborg, vid Sveriges Arkitekter Västra Götalands ”A-prat”, vid föreläsning vid City University of New York, vid IST-konferensen i Göteborg och som moderatorer av konferensen ”Social hållbarhet i samhällsplaneringen” i Stockholm i februari. Vi hade en presentation och inbjuden panel under Almedalen 2017 utifrån temat Evidensbaserad stadsutveckling och under hösten 2017 modererade vi konferensen ”Kulturmiljö i samhällsplaneringen” i Göteborg för Teknologiskt institut. Under 2019 medverkar vi på flera konferenser, bland annat ”Planering och utveckling av det offentliga rummet” i Stockholm i april och vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg i början av samma månad.

Följ oss via vår Facebooksida för aktuella evenemang och händelser!

Här intill hittar du en fullständig lista över publikationer som medarbetare på kontoret skrivit. Är du intresserad av någon av dessa och inte hittar dem online, skicka ett mail till joakim[at]radar-arkplan.se

Aktuell forskning

Radar medverkar i flera sammanhang med forskning och utveckling som tydlig ram. För tillfället pågår följande projekt som vi är delaktiga i eller driver:

Utvärdering av storstädernas jämlikhetsarbete

Finansiär: Mistra Urban Futures

I Sveriges tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö, pågår ett förändringsarbete som syftar till att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Malmö Stads arbete för en socialt hållbar utveckling bygger på Malmökommissionen som överlämnade sin slutrapport ”Malmös väg mot en hållbar framtid” 2013. I Göteborg pågår ett långsiktigt arbete för ett jämlikt Göteborg sedan 2014, då den första ”Jämlikhetsrapporten” publicerades. I Stockholm tillsattes en Kommission för ett socialt hållbart Stockholm 2015. I samband med det presenterades även en första övergripande rapport kallad ”Skillnadernas Stockholm”.

Processerna för att driva förändringsarbete i de tre städerna har delvis liknande syfte och tillvägagångssätten har likheter och olikheter. Vad som förenar pågående arbete är att man involverar många politikområden och verksamheter för att påverka orsakerna till växande ojämlikheter. Processerna har pågått i snart 10 år och det finns viss forskning kopplad till initiativen i respektive stad. Det finns ett intresse av att närmare beskriva de tre satsningarna i relation till varandra.

I uppdraget ingår att, i nära samverkan med tjänstepersoner i de tre städerna, designa ett upplägg för samt genomföra en deskriptiv studie. Några exempel på möjliga frågeställningar är: Hur har satsningarna initierats? Hur har beslut tagits? På vilka sätt och av vilka aktörer drivs arbetet framåt? Vilka erfarenheter kan hittills dras av de resultat som publicerats i städerna? Finns det erfarenheter och lärdomar som kan bidra till att ytterligare höja kvalitén i de satsningar som pågår och/eller i nya satsningar?

Arbetet pågår under 2019 och producerar bl.a. en forskningsartikel, en presentation och en populärvetenskaplig rapport samt att ta fram ett förslag till hur en mer fördjupad studie skulle kunna designas.

 

Integrerad landskapskaratärsanalys (ILKA)

Finansiär: Trafikverket

Forsknings- och innovationsprojektet ”Landskap i långsiktig planering” drevs av Radar och konsultgruppen Befaringsbyrån mellan 2010 och 2015. Projektet resulterade bl.a. i metoden ”Integrerad Landskapskaraktärsanalys” ILKA, där förutsättningar, känsligheter och möjligheter för landskapet i en helhet analyseras. Metodiken har av Trafikverket spelats in till Miljömålsrådet som håller samman ett antal myndighetsövergripande projekt i syfte att öka måluppfyllelsen av miljömålen. Under 2018 har Radar och Befaringsbyrån fört samman sju centrala myndigheter för ett uppföljande och metodutvecklande arbete som bl.a. innehållit ett kunskapsseminarium i Växjö under hösten. Växjö är en lämplig plats eftersom Region Kronoberg just nu genomför en ILKA för sin region i ett större samplaneringsprojekt. Befaringsbyrån och Radar är med som lotsar i arbetet.

Miljömålsrådet ILKA

Beställare: Trafikverket. Samverkansgrupp: Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen

Tidplan: Nov 2016–dec 2018

Webb: Trafikverkets landskapswebb: www.trafikverket.se/landskap och https://www.miljomal.se/miljomalsradet

Kronoberg ILKA

Beställare: Region Kronoberg

Samverkansgrupp: Länets alla kommuner, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Projektet bevakas av samverkansgruppen, de 7 myndigheterna, för miljömålsåtgärden ”Test av regional landskapsanalys” (se ovan)

Tidplan: juni 2018–juni 2019

Mer om projektet här.

 

Förstudie om omflyttningar vid renovering av miljonprogrammet

Finansiär: AB Framtiden, Göteborgs stad och Centrum för management i byggsektorn (CMB)

Sedan 2018 är vi aktiv medlem  i Centrum för management i byggsektorn (CMB) vid Chalmers. CMB är en plattform för samverkan mellan högskola och näringsliv samt offentlig sektor. Genom vår närvaro i centrumet medverkar vi för tillfället i en pilotstudie om hur renovering av flerfamiljshus i miljonprogrammet påverkar hyresgäster på olika sätt. I fonden för projektet finns både vetenskapliga och populära föreställningar och antaganden om vad effekterna av renoveringar är/blir. Genom ett 30-tal intervjuer med utflyttade, kompletterat med en enkätstudie, vill projektet söka empiriska svar kring boendes relation till renoveringar och dess konsekvenser.

https://research.chalmers.se/en/project/8352

Projektet pågår sedan 2018 och sträcker sig i ett första skede fram till sommaren 2019. Projektledare är Paula Feminias, Chalmers.

 

Ansökningsstöd för hållbar stadsutveckling

Vi bistår regelbundet olika fastighetsföretag och samhällsbyggare med stöd för att söka FoU-medel ur till exempel Vinnova, Tillväxtverket och Boverket. Syftet är att skapa möjligheter för företag och kommuner att spetsa sina ”erbjudanden”, alltså de produkter och tjänster (bostäder, lokaler, stadsliv) som de levererar. Ofta finns det stora behov av tid och resurser för att utveckla idéer så att de skall stödja arbetet med olika hållbarhetsmål, nationella, globala eller mer lokala. Vi erbjuder en tjänst som handlar om att leda arbetet med att lokalisera rätt forsknings- och utvecklingsmedel, formulera frågor och behov på rätt sätt, sätta ihop relevanta nätverk och också skriva själva ansökningarna. Under hösten 2019 har vi skrivit och lämnat in ansökningar för två större aktörer i Göteborg och Jönköping, i samverkan med lokala universitet och forskningsinstitut.

Utbildningar & Kurser

Evidensbaserad stadsutveckling: fem heldagar med kunskapsfokus om projekt i Malmö, Stockholm och Göteborg, VT 2020

Evidensbaserad stadsutveckling är en attityd och en metod som bidrar till stringenta diskussioner och frigör utrymme för kreativa idéer. Det är motsatsen till önsketänkande, anekdotisk bevisföring och suboptimerade beslut. Det är en syntes av fyra olika perspektiv: forskningskunskap; kunskapen hos professionella som byggherrar, kunskap hos de som bor och verkar i ett område som ska utvecklas samt hur vi organiserar oss bäst för att klara av samtidens och framtidens utmaningar. Det är i sammanvägningen av dessa perspektiv som evidensbaserad stadsutveckling uppstår.

Kursen ges under fem heldagar med cirka fyra veckors mellanrum av Radar och RISE och bygger på ett aktivt kursdeltagande där du har med dig ett projekt som löper under kursperioden (janurai/februari-maj/juni) och som behöver extra fokus på kunskap och lärande. Kanske är det en särskilt komplex process där olika aktörer och intressen är inblandade – med vad det betyder av svårigheter för projektledning och att uppnå projektmål. Kanske finns det hållbarhetsambitioner som behöver uppnås men som av olika skäl inte rör sig i rätt riktning? Kursen är reflexiv i grunden och bygger mycket på gemensamma diskussioner där deltagarna hjälper varandra. Utbildningen består av fem heldagar, där vi växlar mellan input om fyra evidenser och hur man arbetar med dem – teori varvas med metodik och med era konkreta projekt som bottensats.

Efter genomgången kurs kommer du att kunna göra mer sammanvägda analyser och kunna reflektera mer metodiskt kring kunskap i relation till dina projekt. Och just konkreta projekt är i fokus för utbildningen. Varje deltagare har med sig ett skarpt projekt till kursen, som innehåller lärarledda reflektionsövningar och en kortare skriftlig inlämningsuppgift i slutet på utbildningen.

Mål och syfte

Ett stringent och kreativt samtal baserat på fakta skapar bra framdrift i processen och en ärlighet som bygger förtroende.

Genom att rikta blicken mot en evidensbaserad praktik, som bygger på ett jämlikt möte mellan teoretisk forskningskunskap och praktisk erfarenhet skapar vi broar över det växande gapet mellan teoretiska kunskaper om hållbar stadsutveckling och konkreta erfarenheter från olika försök att planera och bygga mer hållbart.

Utgångspunkten är att komma bort ifrån en anekdotisk bevisföring – där man mer går på magkänsla, en otestad hypotes, eller arbetar från vagt definierade begrepp.

Är det svårt?
Både ja och nej. Det är inte svårt att skapa och samla in god och valid kunskap – vare sig det handlar om statistiska underlag eller berättelser om det goda stadslivet.

Det svåra är att få till en bra gemensam process där vi värderar kunskapen, gör kloka avvägningar och därefter rätt val i gestaltningsprocessen. Att röra sig från ord till handling. Metoden och attityden evidensbaserad stadsutveckling guidar genom den översättningsprocessen och ser till att en god förståelse omsätts i förslag.

Vad innehåller metoden?
Evidensbaserad stadsutveckling är en syntes av fyra olika perspektiv inom stadsutvecklingen:

  • Vad forskningen visar; Kunskap från professionella inom stadsutvecklingen så som byggherrar, byggare, arkitekter eller andra konsulter;
  • De som bor och arbetar i ett område som ska utvecklas.
  • Eller övriga organisationer som finns inom området.

Det är en mix av de perspektiven som utgör evidensbaserad stadsutveckling.

Målgrupp

Alla som arbetar med stadsutveckling och planering i privat och offentlig sektor – planerare, arkitekter, landskapsarkitekter, ingenjörer, fastighetsutvecklare, exploatörer osv.

Föreläsare

Kursen leds av Magnus Johansson, Fil Dr i Pedagogik vid RISE Stadsutveckling och Joakim Forsemalm, Fil Dr, Docent i Etnologi vid Radar arkitektur och planering. Kursen ges på svenska.

Innehåll

Kursen ges som fem heldagar (fredagar 9-16) med start i januari och februari 2020. I Göteborg och Malmö ges kursen i Radars lokaler (Surbrunnsgatan 6 respektive Kristianstadsgatan 16). I Stockholm är det i en lokal i centrala stan.

Datum

Malmö: 24/1, 28/2, 27/3, 24/5, 29/5

Göteborg: 31/1, 6/3, 3/4, 8/5, 5/6

Stockholm: 7/2, 13/3, 17/3, 15/5, 19/6

Tillfälle 1
Introduktion till evidensbaserad stadsutveckling
Genomgång av deltagarnas case/projekt
Fördjupning: Organisatorisk evidens
Uppgift 1: Organisationskartan och Kapacitetskartläggning

Tillfälle 2
Gemensam reflektion om uppgift 1
Fördjupning: professionell evidens
Uppgift 2: Självskuggning: när använder jag mina professionella kunskaper – och vilka är de egentligen?

Tillfälle 3
Gemensam reflektion om uppgift 2
Fördjupning: vetenskaplig evidens
Uppgift 3: Självskuggning: vilka vetenskapliga källor använder jag och i vilka sammanhang?

Tillfälle 4
Gemensam reflektion om uppgift 3
Fördjupning: intressentevidens
Uppgift 4: Självskuggning: hur lyssnar på jag intressenter – och vilka är de egentligen?

Tillfälle 5
Gemensam reflektion om uppgift 4
Slutgenomgång av projekt, uppsamlande diskussioner

Pris

Kursens pris är 19.500 SEK exkl. moms vilket inkluderar fika och kursens huvudbok.

Kursanmälan (senast 10/1 2020) till: utbildning@radar-arkplan.se

Frågor om kursen besvaras av Joakim Forsemalm, joakim[at]radar-arkplan.se, 031-109892

Publikationer (per februari 2018)

Radars forskning- och utveckling publiceras regelbundet i såväl akademiska som populärvetenskapliga tidskrifter och i antologier, såväl nationellt som internationellt. Vissa av titlarna är länkade till fulltextversioner!

Kommande

Johansson, Magnus & Forsemalm, Joakim (kommande) ”Evidence-based urban development: beyond the urban anectodes” I: Dilemmas of Sustainable Urban Development: A View from Practice. Redaktörer Jonathan Metzger & Jenny Lindblad. London, Routledge.

2019

Forsemalm, Joakim (2019) Storstädernas jämlikhetsarbete. Om samlande kunskap, organisatorisk kapacitet och professionellt engagemangGöteborg, Mistra Urban Futures reports 2019:5.

Johansson, Magnus & Forsemalm, Joakim (2019) ”Att arbeta innovativt med evidens i hållbar stadsutveckling” I: Innovation och stadsutveckling. En forskningsantologi om organisationsutmaningar för stad och kommun.  Redaktörer Jessica Algehed, Erica Eneqvist, Christian Jensen & Jenny Lööf. Göteborg, Mistra Urban Futures.  

Forsemalm, Joakim & Johansson, Magnus, med Göransson, Paul (2019) Evidensbaserad stadsutveckling: bortom urbana anekdoter? Stockholm, Dokument Press.

Femenias, P., Jonsdotter, L., Forsemalm, J., Punzi, E., Bogdanova, E., Thodelius, C. and Granath, K. (2019) ”Residential movements in connection to renovation of rented multi-family housing: a pilot study”. Proceedings, framröstad som 3:e bästa paper vid SBE19 Sustainable Built Environment, Helsinki

2016

Jörnmark, Jan; Forsemalm, Joakim & Palmås, Karl (2016) Göteborg – mellan segregation och kreativitet Göteborg, Tangent förlag

2015

Forsemalm, Joakim (2015) ”Floda – utveckling genom samverkan”. I: PLAN #1/2015

Noborn. Tobias & Wade, Emily (2015) ”Kunskapen om landskapet”. I: PLAN, nr 4 2015

Noborn, Tobias (red), m.fl. ”Landskapskaraktärisering i infrastrukturplanering – ett bidrag till hållbar utveckling?” Forskningsrapport. Dokumentbeteckning: 2015:155

Forsemalm, Joakim; Johansson, Magnus & Svetoft, Ingrid (2015) Att lära sig utveckla regionen genom kommunen: urbana stationssamhällen som verktyg för ett hållbart transportsystem. Mistra Urban Futures reports 2015:18.

Recension av antologin Stadens hjärta. Täta ytor och symboliska element i nutida nordiska städer (Red Anna-Maria Åström) I: Ethnologia Fennica – Finnish Studies in Ethnology #41, 2015.

2014

Montin, Stig; Johansson, Magnus & Forsemalm, Joakim (2014) ”Understanding Regional Collaborative Innovation”. I: Ansell, Chris & Torfing, Jacob (Eds.) Public Innovation Through  Collaboration and Design London: Routledge

Forsemalm, Joakim & Demker, Axel (red, 2014) Urban Qualities – ett kunskapsområde. Mistra Urban Futures Reports 2013:6

Forsemalm, Joakim (2014) “Consolidated Youth Jury: Alcohol Prevention for Young People from Matters of Fact to Matters of Concern. A Swedish Case Report”. I: Public Health Ethics 2014; doi: 10.1093/phe/phu005.

2013

Forsemalm, Joakim; Palmås, Karl & Dahlstrand, Alice (2013) Det urbana stationssamhället. Forsknings- och praktiköversikt. Mistra Urban Futures reports 2013:3.

Forsemalm, Joakim & Strömberg, Knut (2013). ”On dialogues and municipal learning in city building – examples from waterfront development in Göteborg”. In: Smith, H and Garcia, Waterfront Regeneration: Experiences in City-building. UK, Earthscan.

Gillberg, Daniel (red); Bremebck Helene; Berglund Ylva; Forsemalm Joakim & Hansson Nicklas (2013) Falllet Kommersen. Om urbana berättelser & hållbar kulturell förtätning. Göteborgs stad, Stadsmuseet och Mistra Urban Futures.

Noborn, Tobias, m.fl. (2013) “Including landscape in long-term spatial planning – A pilot study of Västra Götaland”. Dokumentbeteckning: 2013:004

Forsemalm, Joakim (2013) ”From ceep to Co-op: Research(er) Paying the cost of Discplacement?” In: Culture Unbound vol. 5, 2013. Thematic section: Communication Culture in Practice. Tillänglig via: http://www.cultureunbound.ep.liu.se/v5/a24/

2012

Forsemalm, Joakim, Hadasch, Ilona & Palmås, Karl (2012) Station society  transitions – a matter of push or pull? Mistra Urban Futures papers 2012:01

2011

Elias, Kerstin; Forsemalm, Joakim; Johansson, Elin; Johansson, Magnus; Lilled, Lars; Gustafsson, Jan, Löf, Ylva & Montin, Stig (2011) Governance: att styra med insikt snarare än avsikt. En studie om flernivåstyrning och sektorssamverkan i Göteborg och Malmö. Pilotprojekt 2010-2011. Göteborg: Mistra Urban Futures reports 2012:1

Noborn, Tobias, m.fl. (2011) ”Landskap i långsiktig planering – Pilotstudie i Västra Götaland”. Dokumentbeteckning: 2011:122

Forsemalm, Joakim (2011) Fel sida blev rätt? Om det sociala livet på Norra Älvstranden. Göteborg, Älvstranden utveckling

2010

Forsemalm, Joakim (2010) “Långgatorna”. In: Thörn, H. et al (eds) (Re)Searching Göteborg. Göteborg: Glänta production.

Forsemalm, Joakim (2010) “Långgatorna: förhindrad gentrifiering” I: Thörn, H. m.fl.(red) I: Göteborg utforskat. Göteborg: Glänta production

Forsemalm, Joakim (2010) Recension av Där jag kommer ifrån – kriget mot förorten (Per Wirtén) för tidskriften PLAN nummer 5/2010.

2009 och äldre

Forsemalm, Joakim (2009) ”No space for a Janus-face? On post-industrial identity-assembling work and guiding signs in a small Swedish town”. In: Dobers, P (red) Guiding and guided tours. Göteborg, BAS.

Forsemalm, J. (2009) ”Innerstadens mellanrum och dess potentialer – exemplet Långgatorna”. In Saltzman, K. (red) Mellanrummens möjligheter. Göteborg: Makadam Förlag.

Forsemalm, Joakim (2009) Översättningar av sociala dimensionen – en studie av hållbarhetsmål på mesonivån. Göteborg, Göteborgs Stad/Urban Laboratory Göteborg (ULG)

Forsemalm, Joakim (2009). Äldre invandrares framtida boende: en intervjustudie.  Göteborgs stad, Social resursförvaltning genom Göteborgs universitet.

Forsemalm, Joakim, Noborn, Tobias & Schmidtbauer Crona, Jan (2007). Mer bioenergi – vad innebär det? En studie av olika markanvändningsintressen. Eskilstuna, Energimyndigheten.

Forsemalm, Joakim (2007) Bodies, Bricks & Black Boxes: Power Practices in City conversion.  Göteborg, Digressiv Produktion

Strömberg, Knut & Forsemalm, Joakim (2007) Hur lär en kommun av andra? I: PLAN #2/2007

Opinion & Media

Vi publicerar eller blir publicerade med ojämna mellanrum i dags- och fackpress och i olika forskningsjournaler. Nedan finns länkar till ett urval av de senaste årens publiceringar.

I nummer 2/2018 (tryckt upplaga) av Hus och Hem porträtterades ”Villa Ullman”, en villa i Göteborgsregionen som Radar ritat för byggaren Etikhus. Förutom fina bilder och en intervju med familjen Ullman, intervjuades också Radars arkitekt Ulrik Neuendorff om hur han tänkt i sitt arbete med villan.

I slutet av året medverkade Joakim Forsemalm vid ”Failure Lunch”, där årets Göteborgs hållbarhetspristagare Alejandro Aravena från Elemental i Chile också deltog. Mistra Urban Futures och SDSN Norther Europe och GAME. Joakim reflekterade kring samtalet tillsammans med Daniel Andersson på Social resursförvaltning, Göteborgs stad, efteråt. Länk till klipp här!

Radar och Urbanivations arbete med att utveckla arbetssätt för Evidensbaserad stadsutveckling uppmärksammades i Arkitekten under hösten 2017.

Arbetet med Evidensbaserad stadsutveckling, som vi presenterade under Almedalsveckan 2017, uppmärksammades också av Boverket:

https://blogg.boverket.se/2017/08/16/evidensbaserad-stadsutveckling-ett-guldkorn-fran-almedalen/

Joakim Forsemalm skrev, tillsammans med Malmö Högskolas Magnus Johansson, under våren 2017 en text för SVT Opinion om hur kunskap mer aktivt bör guida hur städer utvecklas, här i det specifika fallet affärscentret Nordstan i Göteborg.

https://www.svt.se/opinion/joakim-forsemalm-och-magnus-johansson-om-nordstan