skip to Main Content
Reflektioner: Stadsträdsseminarium På Alnarp

Reflektioner: stadsträdsseminarium på Alnarp

Radars landskapsarkitekter arbetar ofta med gestaltnings- och planeringsuppdrag som på olika sätt berör träd i staden. Stadens träd har en otroligt viktig funktion att fylla i form av ekosystemtjänster av olika slag. Tjänsterna utvecklas bäst om de träd vi planterar idag ges goda förutsättningar att utvecklas väl och bli gamla. Vi  var därför på plats för att fördjupa vår kunskap på ett Stadsträdsseminarium på Alnarp i slutet av januari. Arrangörer var SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Göteborgs botaniska trädgård, Markkompaniet och Studentlitteratur.

Under fem spännande föreläsningar förmedlades kunskap utifrån det övergripande temat att välja rätt träd för rätt plats. Bland annat talades det om en ny evidensbaserad trädvalsguide (Tree Species Selection for Green Infrastructure), klimatanpassad design och grönstrukturens möjligheter att förbättra luftkvaliteten i staden. En lärorik och inspirerande dag!

Henrik Sjöman (SLU och Göteborgs Botaniska trädgård) talade om trädens biologiska investeringar, vilket är en hjälp i en gestaltande process när vi väljer träd i staden. Kunskapen om olika arters investeringsstrategier för att hantera stress och störning, till exempel torka, är viktig eftersom det berättar om vilka platser olika arter kan leva på i staden. Sjöman rekommenderar att testa många olika arter i staden, bland annat då för att hårdgjorda miljöer blir allt varmare och vi behöver skapa robusta system.

Det var Andrew Hirons från Myerscough College som presenterade den webbaserad guiden nämnd ovan. Guiden är resultatet av en gemensam forskningsinsats i samarbete med SLU och som syftar till ge evidensbaserat stöd till landskapsarkitekter och andra yrkesverksamma i valen om växtmaterial. En intressant lärdom vi tog med oss var hur Hirons pekade på arternas torktålighet som den enskilt viktigaste parametern i valen av stadsträd. Enstudie i USA visade att 30% av nyplanterade träd dog inom några år, de som klarade sig bäst var de torktåliga. Så även om kvalitet, planteringsplats och skötsel också är avgörande för hur träden klarar sig är detta ändå något att ha med sig i arbetet med artval för att säkerställa trädens möjlighet att må väl och utvecklas. Med förra årets mycket torra sommar i åtanke är detta förstås mycket viktig kunskap att ta med sig.

Jenny Klingberg (Göteborgs universitet och Göteborgs Botaniska trädgård) talade sen om trädens betydelse för luftkvaliteten i städer, och om komplexiteten i dessa frågor. Jenny menade att det inte bara handlar om artval och placering utan minst lika mycket om att med grönstrukturens hjälp få människor att orientera sig – det spelar stor roll om man går sin promenad nära en högtrafikerad väg eller längre ifrån den.

Johanna Deak Sjöman (SLU Alnarp) talade om träden i staden och klimatanpassad design. Föreläsningen innehöll intressanta reflektioner kring hur trädens roll varierat i staden historiskt och kopplade det till dagens byggande som ofta är tätt och mörkt. Klimatanpassad design handlar mycket om kunskapsöverföring, och om resiliens – att ta vara på minne och på erfarenheter och använda dem i landskapsarkitektens hantverk för att skapa goda livsmiljöer.

Slutligen slog Johan Slagstedt på företaget Markkompaniet Syd ett slag för buskträden, som han menar har glömts bort de senaste årtiondena. I en föreläsning som också innehöll många spännande exempel på arter, lyfte han buskträdens kvaliteter, bland annat att de är rumsskapare som verkar i blickfånget, som kan sänka skalan till mänsklig nivå och erbjuda habitat för småfåglar och dessutom ofta klarar svåra lägen. Detta sistnämnda tar vi särskilt med oss i arbetet med bostadsgårdar på bjälklag, som innebär utmanande förhållanden och ofta ont om plats.