skip to Main Content

FAKTA

Kund:
Trafikverket, Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Västmanland, Norrköpings kommun m.fl.

Projektets start/slut:
2010/pågående

Ort:
Flera regioner i Sverige, bl.a. Västra Götaland, Västmanland, Västernorrland, Östergötland, Småland och Skåne.

Innehåll:
Metodutveckling och ett stort antal tillämpningar av metodik för integrerad landskapskaraktärsanalys (LKA) i regional skala.

Organisation:
Konsultteam, Radar och samarbetspartners:
Tobias Noborn (Radar, uppdragsansvarig)
Bengt Schibbye (Schibbye landskap AB)
Mia Björckebaum (KMV forum AB)
Emily Wade (Landskapslaget AB)
John Askling (Calluna AB) m.fl.

Gruppen arbetar under namnet ”Befaringsbyrån”

Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) – landskapet är arenan

Vad vill vi göra här? Är dagens landskapskaraktär en väsentlig resurs även i framtiden? Hur ska den i så fall utvecklas? Hur kan planerade åtgärder bidra till en ur alla aspekter hållbar utveckling?

Om någon av de här frågorna dyker upp i ett projekt kan integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) ge dig svaren. Strategiska projekt för infrastruktur eller samhällsutveckling tar alltid plats i landskapets arena. Många av förutsättningarna för att nå de globala målen bor i landskapet – god hälsa och välbefinnande, ekosystem och biologisk mångfald, hållbar industri, innovationer och infrastruktur för att bara nämna några. Konkreta verktyg för att arbeta med dessa frågor med utgångspunkt i den europeiska landskapskonventionen har länge saknats. Genom ett unikt forsknings- och innovationsprojekt har Radar tillsammans med Calluna, KMV forum, Landskapslaget och Schibbye landskap under åren 2010–2017 tagit fram en svensk metod för uppgiften, baserad på forskning och med inspiration från andra modeller i Europa.

Hur uppfattas landskapet? Varför ser det ut och fungerar som det gör? Vad innebär det när vi planerar för förändringar i landskapet? Analysen ger olika landskapsdelars känslighet och potential som en grund till att veta HUR man kan planera och bygga i ett landskap för att förhålla sig till den rådande karaktären – om en vill förändra den helt, eller infoga och anpassa sig.

Landskapet är en helhet. Det kan analyseras som en kulturmiljö, en samling biotoper och visuella företeelser, men genom att göra analyserna integrerade får man en mycket mer nyanserad och användbar bild av landskapet. Det får man genom att blanda kompetenser i projektgruppen, genomföra analysen tillsammans, utförare och beställare, och tillsammans definiera arenan – skådeplatsen för projektet. I denna arena finns också människorna som bor och verkar där, och i lägre skalnivå är ILKA en bra modell för dialog på de boendes villkor.

Efter att Trafikverket haft svårigheter att på ett givande sätt konsekvensbedöma sina infrastrukturplaner 2010, startade ett forsknings- och innovationsprojekt för att ta fram metoder för att på en regional nivå förstå vilket landskap som åtgärder planeras i, och hur dessa förutsättningar påverkar förutsättningarna för lyckade projekt och kostnadsdrivande faktorer. Därefter har Radar och konsultsamarbetet ”Befaringsbyrån” arbetat med metodiken i infrastrukturplaner som åtgärdsvalsstudier och järnvägsplaner, program och fördjupningar av översiktsplaner, lokaliseringsutredningar, bl.a. för nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Även inom regional fysisk planering har metoden varit framgångsrik. Samarbetspartners har varit Trafikverket, Länsstyrelserna i Västra Götalands län, Västmanlands län, Kronobergs län, Region Kronoberg, Norrköpings kommun m.fl. Ett projekt inom Miljömålsrådets åtgärder har också genomförts.

En metodhandledning har tagits fram och publicerats av Trafikverket 2017 (www.trafikverket.se/landskap).