skip to Main Content

FAKTA

Kund:
Stenungsunds kommun

Projektets start/slut:
2012/2013

Ort:
Stenungsunds södra tätort

Innehåll:
Medborgardialog genom Vardagslivskartläggning®

Organisation:
Joakim Forsemalm (SL, uppdragsansvarig), Eva Aronsson (P), Tobias Noborn (P)

Vardagslivskartläggning i Norra Hallerna

Stenungsunds arbetade för ett par  år sedan med att utreda möjligheterna för att bygga fler bostäder i området Hallerna, som ligger i tätortens södra delar. Läget gör det intressant ur ett pendlingsperspektiv: från denna del av kommunen är det nära med såväl bil, tåg och buss till olika delar av Göteborgsregionens arbetsmarknad.

Det planprogram som antogs i samhällsbyggnadsutskottet 2015 syftade till att studera förutsättningar för att skapa en tilltalande boendemiljö för upp till 500 bostäder, integrerat med befintlig bebyggelse och naturområden.

Förtätning av området är en förutsättning för att skapa ett bättre underlag för kommunal och kommersiell service, upprustning av vägar och utbyggnad av vatten- och avlopp. Hallerna är idag ett område i vilket det finns såväl bostäder som värdefulla rekreations- och friluftsvärden. Den huvudsakliga frågan för vår uppgift var att förstå hur dessa relaterar till varandra och framförallt att ta reda på vad i denna miljö som är viktigt för föreningar och för andra rekreativa verksamheter i området. Vad upplevs som ovärderligt och unikt – och varför? Vilka är ”smultronställena”? Hur används området för rekreation, idrott och
fritid? Finns det viktiga sociala mötesplatser att måna om? Används området olika beroende på vem som brukar det – är det skillnad mellan åldrar, socioekonomiska förutsättningar, etnisk bakgrund, genus?

Vi arbetade med vår egna metod Vardagslivskartläggning® som bygger på en för projektet anpassad frågelista samt ett enkelt ortofoto. Boende, verksamma och föreningsaktiva arbetar fritt i grupp och bestämmer själva när arbetet genomförs under en viss tidsperiod – ett arbete som handlar om att gå runt i miljöerna för att få syn på och markera platser, stråk osv. Resultatet blir ett kvalitativt underlag som ger konkret bild av vad människor på en plats tänker om och hur de lever i den.

Vi har använt Vardagslivskartläggning®  som datainsamlingsmetod i flera projekt vid sidan av detta:

  • För arbetet med utvecklingen av Lärjeåns dalgång till naturskyddsområde för Göteborgs stad 2013
  • Som underlag för arbetet med hälsokonsekvensbeskrivning av utvecklingsområdet Visborg i Visby för Region Gotland 2011
  • För arbetet med planprogram för Ubbhult i Marks kommun 2010
  • För arbete med FÖP Jeriko, Lerums och Partille kommuner 2009
  • För arbetet med Svenljunga kommuns översiktsplan 2009