skip to Main Content
Radar Stationsutvecklar

Radar stationsutvecklar

I veckan som gick blev det klart att Radar samarbetar med Malmö Högskola och Högskolan i Halmstad i ett projekt finansierat av Mistra Urban Futures, Region Skåne, Region Halland och Länsstyrelsen i Skåne om urbana stationssamhällen! Projektet, som är en förstudie, handlar om att studera sex olika utvecklingsprojekts förutsättningar att kunskapa hållbart och projektleds av Radar.

Idag finns en dominerande uppfattning av styrning och ledning av offentlig verksamhet i allt högre grad rör sig från government, det vill säga styrning/ledning genom hierarkier, till governance som brukar beskrivas som styrningen genom nätverk och samverkan (jfr Sörensen & Torfing, 2008). Andra forskare ifrågasätter detta och hävdar att man inte kan tala om en generell övergång eftersom olika former av governance i allmänhet sker i skuggan av etablerade hierarkier (Davies, 2011).

Man skulle kunna hävda att ”Government always frames governance”. Samtidigt påverkar governance vilka ramar som är möjligt att sätta via olika former av government. Det finns ett behov av att förstå hur dessa två styrelseformer – som påverkar och samverkar med varandra – i sin tur förändrar förutsättningarna för styrning och ledning av offentlig verksamhet i Sverige. En sådan förståelse måste också ta hänsyn till att den svenska offentliga sektorn har specifika drag som påverkar vilka former av governance som utvecklas i Sverige (Hedlund & Montin, 2009).

Om man vill studera relationen mellan government och governance behöver man en arena där spänningen mellan dessa två är tydlig. En sådan arena är utvecklingen av stationssamhällen – en resurs till vilken vi ställer stort hopp för att lösa flera av samhällets hållbarhetsproblem (Bakerson 2010).. Ofta rör sig komplexa projekt i gränslandet mellan government och governance eftersom de försutsätter samverkan mellan aktörer för att kunna lyckas, samtidigt som de måste förhålla sig till etablerade beslutsstrukturer (Montin et al, in print).

(Källa: GR)

Planarbetet är idag hårt reglerat, samtidigt som man ofta måste arbeta utanför dessa ramar om man vill åstadkomma innovativa arbetssätt. Detta utvecklingsarbete sker ofta i projekt som finansiera av externa medel. Här kan nya former av samverkan uppstå och innovativa idéer födas. Men möjligheterna för dessa initiativ att leva vidare påverkas av hur etablerade beslutstrukturer förhåller sig till dem. I praktiken genomföras plan- och utvecklingsarbetet i parallella spår, som visserligen delvis är beroende av varandra, men samtidigt lyder under skilda styrnings- och ledningslogiker. Detta kan beskrivas som en situation där ”government-processer” pågår parallellt med olika ”governance-processer”, eller där dessa två processer interagerar i samma projekt. Detta skapar en styrnings- och ledningsproblematik som vi behöver förstå bättre för att kunna utveckla nya former av ledning och styrning som dels tar hänsyn till etablerad politiska strukturer och rutiner för planarbetet men samtidigt skapar utrymme för nya innovativa arbetssätt och samverkansformer.

Nyckeln till bättre kunskapsutnyttjande är därför interaktion. Intressenterna behöver på något sätt bli involverade i en process där idéer och insikter överförs och där värde och mening kopplas till forskningen (Lupi, 2011). Kunskapsbyggande är filtrerad och omformad information som kräver metoder som fokuserar på ömsesidigt lärande och samproduktion. I detta projekt vill vi därför genom empiriska fallstudier av lokala urbana utvecklingsprocesser av stationssamhällen skapa en bättre förståelse för hur olika relationer mellan governance och government påverkar möjligheterna att genom styrning och ledning åstadkomma hållbar urban utveckling, i detta fall utveckling av stationssamhällen som främjar hållbara resemönster och livsstilar. Vi vill göra detta genom att söka svaren på följande frågor:

a)      vilka relationen mellan governance och government skapar förutsättningar för ett innovativt arbete av urbana stationssamhällen?

b)      vilka former av professionellt lärande hos de stadsutvecklare och planerare skapar och upprätthåller sådana relationer?

c)      när blir relationen mellan governance och government ett hinder för innovativt arbete med hållbar stadsutveckling?

d)     vilka kunskapsbehov identifierar politiker, tjänstemän och andra aktörer, dvs. vad behöver dessa aktörer lära sig för att skapa de relationer mellan governance och government som kan främja för innovativt arbete med hållbar stationssamhällesutveckling?

Under denna förstudie kommer 6 stationssamhällen  i sju olika kommuner och tre olika regioner utmed västkusten att utgöra dess empiriska underlag.

Projektet pågår under hösten 2014 och kommer att resultera i en större ansökan till bl.a. Formas under vintern 2015.