skip to Main Content

FAKTA

Kund:
Norrköpings kommun

Projektets start/slut:
2020/2021

Ort:
Svärtinge-Bråvalla-Kvillinge

Innehåll:
Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA), tätortsstudie, medborgardialog, strukturstudie, m.m.

Organisation:
Ingrid Lindbom (P, uppdragsansvarig), Tobias Noborn (P), Mia Börjesson (P), Joakim Forsemalm (SL), Anna-Karin Sintorn (L) och Louise Rådberg (L) tillsammans med Camilla Eriksson på KMV Forum och Anna Sandström på Calluna.

Struktur- och tätortsstudier i västra Norrköping

Norrköpings kommun har i gällande översiktsplan pekat ut Svärtinge som en prioriterad utvecklingsort. Orten ligger i ett intressant pendlingsstråk mellan Norrköping och Finspång. Radar har stöttat Samhällsbyggnadskontoret i arbetet med att studera förutsättningarna för utveckling dels av tätorten, dels inom ett större geografiskt område runt Svärtinge. Resultatet redovisas i tre separata rapporter; en övergripande strukturstudie för Svärtinge-Bråvalla-Kvillinge, en tätortsstudie för Svärtinge och en integrerad landskapskaraktärsanalys för området som helhet. Rapporterna utgör underlag för kommande ÖP-arbete.

Området Svärtinge-Bråvalla-Kvillinge uppvisar en stor variation med Kvillingeförskastningen och stora skogsområden, det centrala slättlandskapet, Norrköpingsåsen och den gamla flygflottiljen vid Bråvalla. I anslutning till sjön Glan är landskapet småskaligt mosaikartat med inslag av godslandskap. I väster ligger Svärtinge tätort, som gått från att vara ett fritidshusområde till en attraktiv boendemiljö. Svärtinge ligger i ett starkt pendlingsstråk mot Finspång och är den ort i Norrköping som vuxit mest det senaste årtiondet. Det Svärtinge däremot saknar är kommunal och kommersiell service och omsorg. Viktiga frågor för kommunen är: vilka utvecklingsmöjligheter finns i den nordvästra delen av kommunen? Vilka kvaliteter finns att utveckla och förstärka?

För den större geografin har målbilden varit att visa en övergripande strukturbild. En viktig del i arbetet har varit en integrerad landskapskaraktärsanalys som identifierar olika karaktärsområden samt deras känslighet och potential. Med ”landskap” menas en samlad beskrivning av helheten där naturmiljö och landskapets ekologi ingår tillsammans med landskapets historiska framväxt och tidsdjup (kulturmiljö) samt upplevelsebara aspekter och förutsättningar knutna till landskapets form. Utifrån denna och andra planeringsförutsättningar har tre olika scenarier för utveckling presenterats. Scenarierna utgår från antaganden om befolkningsutveckling och möjliga framtida förhållningssätt till bebyggelseutveckling. Syftet med scenarier är att visa på vilka effekter och konsekvenser som uppstår till följd av olika strategiska val.

I studien över Svärtinge tätort har fokus legat på att belysa ortens möjligheter att utvecklas som en prioriterad utvecklingsort. Syftet med studien har varit att visa på övergripande förutsättningar och strukturer för ortens utveckling fram till 2035 samt ge en bild av var centrumfunktioner kan lokaliseras i framtiden och har innefattat intervjuer med nyckelpersoner i kommunen och intressenter i lokalsamhället.

De båda studierna kommer att ligga till grund för kommunens fortsatta strategiska arbete inom denna del av kommunen. Samhällsbyggnadskontoret kommer under våren att ta ställning till hur fortsatt arbete ska bedrivas. Johan Mases, enhetschef översiktsplanering, säger att “Radars arbete har skapat en större förståelse för den här geografin. Analysen bidrar till ett bra underlag inför kommande planeringsprocess. Det kommer att bli roligt att gå vidare och involvera boende och företagare i planeringen för lokalsamhällets utveckling”.

Historisk karta: Lantmäteriet