skip to Main Content

Framtidsspaning: Stadsliv

Våren 2021 är här och med den hopp om ett öppnare samhälle. Vad är på gång i tema stadsliv under våren, vilka är de spännande projekten?

– Stadsliv är nästan uteslutande ett tvärfackligt tema på Radar och arbetar integrerat med de andra kompetenserna på kontoret. Det är mer undantagsvis som vi har helt “egna”  uppdrag.  I den grupp som jobbar med stadsliv finns det, förutom mig, två planerare, en landskapsarkitekt och en arkitekt och tillsammans  utvecklar vi tjänster med fokus på människans förutsättningar för ett gott vardagsliv, föreningsliv och förstås också  näringsliv.  Under våren har vi flera spännande projekt på gång och utan att avslöja för mycket än så handlar flera av dem om att ta social hållbarhet till en ny och mycket mer konkret nivå!

Om du blickar tillbaka mot året som gått, ett år in i pandemin, vilka har de stora utmaningarna varit? Hur har det gått att driva projekt under förutsättningarna?

– Det som var både utvecklande och väldigt spännande under 2020 var att vi, vid sidan av att genomföra en ganska traditionell social- och barnkonsekvensanalys också gjorde en första skarp kulturkonsekvensanalys (KKA) för detaljplaneringen av Backaplan. Vi fick mycket uppskattning av beställaren för hur vi skapade en konkret och koncis analys för de kulturella frågorna, det var väldigt stimulerande.

Och, apropå mitt svar på den första frågan, så var stadslivsfrågorna en avgörande del i den markanvisningstävling som vi ledde tillsammans med Södra Munksjön i Jönköping, en “social markanvisning” kan man absolut kalla det.I det arbetet lyckades vi verkligen skapa fästpunkter för “det sociala” i en ganska lång process och all “cred” till SMUAB som ville ta ett nytt steg i sitt sätt att vara en inte bara lokal utan också nationellt inspirerande aktör. Det var ett riktigt roligt och utvecklande projekt – med tätt samarbete mellan planarkitekter, kommunikatörer, hållbarhetsexperter, ekonomer och arkitekter.  Kommande nummer av tidskriften PLAN innehåller förresten en artikel om den här processen.

Men precis som Susanna pratade om förra veckan, så är har ju den sociala distansen varit rätt problematisk. Stadslivsgruppen har trots allt kunnat upprätthålla arbetet rätt bra, kanske till och med lite bättre eftersom det är lätt att planera in stående tider på Team där vi tankar av varandra erfarenheter och inspel. Det kommer vi absolut att fortsätta med. Projektmässigt lyckades vi också faktiskt att genomföra en produktiv dialogprocess kring Bollebygds nya översiktsplan. Fördelen med beställningen från början där var att kommunen ville ha en digital översiktsplan, så det var liksom corona-anpassat lite i beställningen. Det finns bra digitala dialogförutsättningar i Arcgis, Survey 1-2-3, som vi kunde använda och det har blivit en riktigt väl integrerad dialog i samrådsmaterialet.  Vi har till exempel jobbat med signifikanta citat för att skapa bilder av vad som är återkommande beskrivningar och berättelser i materialet, som planerarna sedan kan ha som riktningar för olika val i framställningen av planen.

Om vi tittar framåt – ur ett stadslivsperspektiv, vilka är frågorna vi kommer att arbeta med under året?

– Jag såg häromdagen att IKEA nu börjat sälja sina solcellspaket för villamarknaden, något som förstås betyder att både produktionskostnader och effektivitet är så bra att det går att massproducera. Och våra kunder är snabbt med i matchen kring energi, uppvärmning och annat som det idag finns färdiga tekniska lösningar för. Inte ens cykelpooler eller återbruksrum är konstigt att föreslå – hastigheten har ökat i hållbarhetsarbetet. Men på ett område känns som vi har lång väg att gå och det är social hållbarhet, eller bättre benämnt jämlikhet. Det är en stor utmaning för de tekniskt inriktade organisationsstrukturerna att hantera en fråga som i grunden inte är teknisk och här finns det ett fortsatt stort arbete att göra.  2019 gjorde vi, på uppdrag av Sveriges tre storstäder, en studie av hur respektive stads jämlikhetsarbetet sett ut och genomförts, och det finns mycket i den rapporten som vi tar med oss själva i hur vi pratar med olika beställare. Den stora lärdomen var hur jämlikhetsarbetet är något som verkligen behöver göras hela tiden och vi har blivit duktiga på att lokalisera moment i stadsbyggnad där görandet bäst passas in.

När vi tar semester sen i sommar, vilket arbete kommer du att vara mest stolt över när vänner och bekanta frågar under lata dagar på stranden?

– Att vi genomfört den tredje omgången av vår utbildning i evidensbaserad stadsutveckling, det känns väldigt roligt att den gick att genomföra lika bra online. Och att vi fått finansiering för några av de projekt vi ansökt om tillsammans med olika kunder och samarbetspartners, vi har många ansökningar inskickade och det är ett spännande sätt att kunna utvecklas tillsammans, genom att vi tvingar ut oss själva i ytor som vi inte riktigt är bekväma i eller vet allting om. Vi har en tjänst som vi kallar “ansökningsstöd”, som just går ut på att lokalisera utlysningar där vi som samhällsbyggare kan få möjligheter att vara extra innovativa tillsammans med andra.  Vi håller helt enkelt koll på olika finansieringsmöjligheter och leder ett ansökningsarbete från start till mål.